Balladen om Herr Malmqvist

Vers 1

När gryningsljuset väcker sund,

och vinden drar från havets rand,

går Gabriel Malmqvist trofast ut

med post i stadig, varm hand.

I Helsingborg var man han ser,

ett leende till gammal som ung.

Han hälsar vänligt vid varje grind,

och visslar stilla på en sång.

Refräng

Åh Gabriel, vår vän så god,

du vandrar väg i regn och sol.

Med trötta steg men hjärta stort

ger du hopp från port till port.

När dagens börda blivit tung,

finns glädjen kvar i kvällens stund.

Vers 2

Han läser böcker, älskar konst,

och talar varsamt, klok och fri.

Han finner skönhet överallt,

i havets brus och poesi.

Men väskan väger mer för varje år,

och blåsten river kall och hård.

Regnet följer varje steg,

på kullersten och landsvägsgård.

Refräng

Åh Gabriel, vår vän så god,

du vandrar väg i regn och sol.

Med trötta steg men hjärta stort

ger du hopp från port till port.

När dagens börda blivit tung,

finns glädjen kvar i kvällens stund.

Vers 3

När sista brevet nått sin dörr

och skymningen blir mjuk och blå,

går han till Phuun Thai med ett leende,

där dofterna får själen ro.

En varm måltid, en vänlig blick,

och dagens möda känns så lätt.

Där finner han ny kraft igen,

som om bekymren blåst sin väg.

Refräng

Åh Gabriel, vår vän så god,

du vandrar väg i regn och sol.

Med trötta steg men hjärta stort

ger du hopp från port till port.

När dagens börda blivit tung,

finns glädjen kvar i kvällens stund.

Vers 4

När natten faller still och klar,

tänds skärmen upp i hemmets vrå.

I Rocket League han styr sin bil,

mot stjärnors mål i fartens dån.

Där lämnas regn och kalla vind,

för jubel efter varje mål.

En enkel glädje, fri och sann,

som stärker åter kropp och själ.

Sista refrängen

Åh Gabriel, vår vän så god,

må lyckan följa dina spår.

För Helsingborg har lärt sig väl

att vänlighet ger rikedom.

Så sjung, ni gator, sjung, ni sund,

om brevbär'n med det varma sinn:

Gabriel Malmqvist vandrar än,

och bär sitt folk med hopp däri.